Sen så var vi fem...

Sådärja.

Ett nytt kapitel i vårt liv. Och detta är den första sidan.
Nu har vi alltså blivit välsignade med ytterligare en liten knodd. Lördagen den 4 februari 2012 så tittade lilla Kalle ut.

Egentligen var han väl inte så liten, utan snarare ganska stor. Han vägde in på 5012 gram och var 53 cm lång.

Efter några dagar i hemmets lugna vrå, så känner jag ett starkt behov av att dokumentera vad som händer i vårt liv. Dels för att jag själv har svårt att förstå vad det egentligen är som vi står inför och även för att jag måste få en chans att bena ut alla tankar som uppstår i samband med att en ny familj formas.

Jag tror inte att det kommer att vara så många som inte känner oss som kommer att läsa denna blogg. Och för alla er som redan känner oss, så behövs väl ingen närmare redogörelse för hur familjeformationen ser ut.
Mina tankar kring allt detta är ju framförallt hur vi ska få vardagen att flyta på med alla barn, djur och göromål runt vår gård. I dagsläget känns det lite övermäktigt, men jag hoppas att det kommer att smälta in och vi kommer att få mer ork och kraft för att få det att fungera snyggt.

Återkommer senare ikväll. Nu är det lunch. Har en 2½ åring som sitter här i fåtöljen bredvid mig och snuttar på Woow och funderar på om farfar också heter Woow? Samt en 1 åring som ligger uppe i sin säng och sparkar i väggen, efter en 2 timmars vila. Och en 6 dagar gammal spjorv som ligger och tycker att livet är ganska nice i sin kaninkorg. Sen står det även 6 hungriga hästar i en lösdrift som ska utfodras med mat av husse.

Så nu kör vi! 2012... allt eller inget!