Barn...

.. är inte alltid så rosenskimrande och myspys som det ska verka. Vissa dagar vill jag bara krypa upp i mitt eget arsle och försvinna.

Som de dagar då din 1½ åring går/springer/klättrar runt och säger/skriker/gnäller/viskar "MAMMA" hela tiden. I olika tonlägen. Ibland drar hon ut på första A:et sedan det sista... lägga in ett M extra, 3 extra med långt första A osv. Och när detta är det enda ord denna minimänniska kan, så går det på repeat konstant. Allt är "Mamma". Stefan bara flinar. Och jag blir tokig.